Sommarens ljusaste helg


Som vi alla vet blev midsommarafton regnig och blåsig i år, helt enligt traditionen. Åtminstone här i Österbotten. Men vi får ändå tacka vädergudarna för regnet - det var välbehövligt. De kunde bara ha valt en annan dag. På grund av blåsten vågade vi oss inte till stugan med båt och vi hade ingen lust att vada över till fots i ösregnet, men på midsommardagen styrde vi kosan dit hela familjen.






Mina föräldrar hade åkt i förväg till stugan och vi möttes av björkar vid dörren och den underbara doften av rökt lax.



Något av det viktigaste med midsommarafton är ju den somriga maten som i år bestod av bl.a. nypotatis, gräddfil, späd lök och lokalfångad, rökt lax. Och efterrätt med grädde. Min mamma hade gjort så mycket gott! Efter maten blev det mest stugmys eftersom vädret fortfarande inte var det bästa, men nästa morgon vaknade vi till strålande sol.




 Hur tokigt det än låter är det en njutning att gå strandstigen till dasset på morgonen. Solen har hunnit värma upp stigen, vattnet kluckar, en svag vind kittlar en på kinden och strandblommorna vajar försiktigt i brisen och sprider sin väldoft omkring sig. Valeriana och tjärblomster stod i full blom och man kunde också hitta en och annan prästkrage i sanden.






I förra inlägget berättade jag om att jag målat några gamla möbler och nu är de i full användning. Men jag blev tvungen att måla bordsskivan och sittytorna två varv, även om jag ropade hej och trodde att ett varv skulle räcka. Färgen hade sugit i sig ojämnt visade det sig.




Sist jag var till stugan fick sig köksluckorna också en uppfräschning med varmgrå linoljefärg. Den här gången skruvade vi fast nya knoppar och en stång (ur Ikeas serie Fintorp) att hänga köksredskap på.



Och så tog jag och äldste sonen vår traditionsenliga promenad längs sandstranden och konstaterade att den vackra strandvialen hunnit börja blomma, lagom till midsommar.



Kommentarer