Tidig morgon i grönsakslandet

Jag är allt annat än morgonmänniska och nu när det är ljust på kvällarna går jag och lägger mig sent. Och stiger upp sent, något som är möjligt tack vare att jag börjar jobbet klockan halv elva under sommaren.  Men inte idag. Jag kunde inte somna om efter att jag släppt ut katterna vid halv sex-snåret, så därför tog jag för ovanlighetens skull en tidig morgonrunda i trädgården.

I våras anlade jag ett grönsaksland som komplement till våra odlingslådor som finns i en annan del av trädgården. Vi har stora outnyttjade gräsytor mot vägen som ändå ligger ganska skyddade av buskar och granar. Där bredvid bärbuskarna har vi en idealisk plats för ett grönsaksland.


Landet är anlagt direkt på gräsmattan. Under gräsmattan finns ett lager med fyllnadsjord som är extremt kompakt och knappt går att gräva i, så jag fick bygga uppåt. Och varför gräva när man kan slippa det? Så jag bredde ut dagstidningar på marken, placerade ut granstockar ur vår egen skog och fyllde med matjord, som vi också råkar ha tillgång till.

På bilden nedan ser man hur odlingen såg ut för en månad sen, i slutet av juni. Grönsakslandet är delat i tre delar med flisbelagda gångar.



Och odlingen levererar verkligen! Jag har sått och planterat ut majs, vitkål, grönkål, rotselleri, rödbeta, morot, märgärt, rödlök och blommor på den ganska lilla ytan på 15 kvadratmeter. Det växer så det knakar! 


En avlång form av rödbeta växer här.


Vintermorot och sommarmorot, omgivna av ringblomma

Den lågväxta märgärten 'Bördi' behöver inget stöd.

De högväxta spirorna i mitten är majs, sorten 'Sweet Nugget'. Hoppas de hinner bilda kolvar innan frosten kommer! Just nu håller de på att börja blomma.


Och så vitkålen! Min favorit just nu.


Det är svårt att förstå att vitkålen gått från den lilla plantan på bilden ovan... till det här. På bara två månader! Så snabbt växer sommarkålen 'Primo II' eller 'Golden Acre' som den också kallas, om den får bra med näring och vatten.


Kålväxter är lite knepiga att odla eftersom de gärna äts upp av bl.a. kålmalens larver. Jag hade täckt kålplantorna med fiberväv fram till midsommar då jag på vinst och förlust tog bort väven. Och visst har kålplantorna fått angrepp så det räcker, men de är långt ifrån uppätna. Mest är det foderbladen på vitkålen som blivit angripna - och de använder man ju ändå inte. Jag har duschat bladen med såpvatten några gånger och inbillar mig att det haft viss effekt.

Grönkålen har klarat sig hyfsat bra från angrepp av larver. Men den är numera förväxt, besk och seg till skillnad från den goda vitkålen. Jag borde nog ha varit snabbare med att ta tillvara den.

I dag kunde jag skörda det första fina vitkålshuvudet! Drygt 1 kg väger det.

Lyckan är stor!


Kommentarer