När jag var barn på 80-talet var det väldigt populärt med krukväxter. Varje hem hade ett eller rentav två välfyllda blombord i vardagsrummet och i köksfönstret stod saintpauliorna på rad. Mitt rum var också proppfullt med grönväxter och jag samlade på roliga kaktusar. Jag har alltid haft ett växtintresse, även om det har gått i vågor under åren, och jag har plöjt igenom tonvis med blomböcker. Men när jag fick barn vissnade krukväxterna en efter en under den intensiva småbarnstiden och efter det har jag bara haft någon enstaka krukväxt. Tills nyligen.
Under de senaste åren har ju krukväxter haft en riktig boom igen och blomsteraffärerna prunkar av intressanta gröna plantor i alla storlekar och former. Jag har vaknat lite sent, som vanligt, men nu under vårvintern då ljuset har börjat sila in genom fönstren började jag sakna växterna, efter alla dessa år. Så nu har jag skaffat en hel del nya plantor, både köpta och sticklingförökade. Sticklingarna är inte alls långväga ifrån utan kommer från en av sönernas rum. Han verkar brås på mig och gillar intressanta växter, så hans rum har varit välfyllt med plantor från och med att han blev så gammal att han kunde sköta dem.
Echeveria (till vänster) och vild Kalanchoe. Båda ska vara lättskötta
suckulenter, om man inte vattnar för mycket. De får stå i köksfönstret
mot söder.
Jag har köpt en växt lite då och då under vårvinterns lopp (mestadels från Sunds trädgård), så nu börjar växtordningen nästan vara återställd. Lättskötta och inte så vattenkrävande sorter tenderar jag att välja. Jag gillar tåliga växter som klarar att torka ut lite mellan varven och som inte får ohyra så lätt. Det viktiga är kanske att känna sig själv och de förutsättningar man kan ge växterna. Väljer man krukväxter utifrån det har man mest glädje av dem, har jag lärt mig den hårda vägen.
En annan intressant sak jag funderat på lite den här gången när hemmet börjar fyllas med växter är vilka luftrenande egenskaper de har. Att alla växter äter koldioxid, producerar syre och höjer luftfuktigheten och trivseln i ett rum känner väl de flesta till. Krukväxter gör alltså gott för inomhusklimatet. Men många krukväxter minskar också på skadliga ämnen i luften, t.ex. formaldehyd, bensen och trikloretylen som kommer bl.a. från olika material vi har i hemmet.
Enligt Nasas Clean Air-studie från 1989, där man undersökt om krukväxter kan rena luften i rymdstationer, visade sig vissa växter vara extra bra på det. I rymden går det ju inte direkt att slänga upp fönstret och vädra om det blir dålig luft. Speciellt formaldehyd verkar många grönväxter klara av att absorbera. Formaldehyd kan avges bl.a. från spånskivor och möbler, garderober och köksinredningar av skivmaterial. Ju större och frodigare växt och ju ljusare den placeras desto bättre, och bladen ska hållas så dammfria som möjligt. Senare studier har också visat att mikroorgansimerna i blomjorden kan hjälpa till att bryta ner kemikalier i luften, bl.a. bensen. Här kommer ett urval av bra luftrenare som man undersökt i studien Clean Air (bild från ayurvedamedicare.com). Ju fler cirklar under bilden, desto fler ämnen klarar växten av att filtrera.
Under de senaste åren har ju krukväxter haft en riktig boom igen och blomsteraffärerna prunkar av intressanta gröna plantor i alla storlekar och former. Jag har vaknat lite sent, som vanligt, men nu under vårvintern då ljuset har börjat sila in genom fönstren började jag sakna växterna, efter alla dessa år. Så nu har jag skaffat en hel del nya plantor, både köpta och sticklingförökade. Sticklingarna är inte alls långväga ifrån utan kommer från en av sönernas rum. Han verkar brås på mig och gillar intressanta växter, så hans rum har varit välfyllt med plantor från och med att han blev så gammal att han kunde sköta dem.
I matsalen står nu aloe vera, citronfikus och svärmors tunga modell mindre. Citronfikus finns
också i en annan variant med spetsigare blad, som ofta säljs som bonsai
med tjock stam.
Sticklingar från sonens plantor: paradisträd och trekantseuphorbia (High Chaparral). Längst bak skymtar Echeveria. Jag ska också norpa några skott av min mammas ampellilja så fort den börjar skjuta fram "bebisar".
Världens mest lättskötta krukväxt? Garderobsblomman (eller Zamiakalla som den också kallas) är en av de få växter som överlevt hos oss i många år. I år har den fått ny jord och jag hoppas tillväxten sätter fart.
En liten vitbrokig gullranka som ska få klättra runt vardagsrumsfönstret, om den börjar trivas.
Den här växten är en helt ny bekantskap för mig: kopparranka, en typ av Filodendron. Den ska vara lättskött och tåla ett halvskuggigt läge, därför borde den passa bra vid norrfönstret. Den klättrar på en kokospinne - ett bra sätt att få en växt som påminner om ett litet träd till en lite billigare peng.
Växtsättet och bladtjockleken gör att den påminner om en liten monstera.
En annan intressant sak jag funderat på lite den här gången när hemmet börjar fyllas med växter är vilka luftrenande egenskaper de har. Att alla växter äter koldioxid, producerar syre och höjer luftfuktigheten och trivseln i ett rum känner väl de flesta till. Krukväxter gör alltså gott för inomhusklimatet. Men många krukväxter minskar också på skadliga ämnen i luften, t.ex. formaldehyd, bensen och trikloretylen som kommer bl.a. från olika material vi har i hemmet.
Enligt Nasas Clean Air-studie från 1989, där man undersökt om krukväxter kan rena luften i rymdstationer, visade sig vissa växter vara extra bra på det. I rymden går det ju inte direkt att slänga upp fönstret och vädra om det blir dålig luft. Speciellt formaldehyd verkar många grönväxter klara av att absorbera. Formaldehyd kan avges bl.a. från spånskivor och möbler, garderober och köksinredningar av skivmaterial. Ju större och frodigare växt och ju ljusare den placeras desto bättre, och bladen ska hållas så dammfria som möjligt. Senare studier har också visat att mikroorgansimerna i blomjorden kan hjälpa till att bryta ner kemikalier i luften, bl.a. bensen. Här kommer ett urval av bra luftrenare som man undersökt i studien Clean Air (bild från ayurvedamedicare.com). Ju fler cirklar under bilden, desto fler ämnen klarar växten av att filtrera.
Några sorter från de här växtsläktena finns som sagt i vårt hem, bl.a svärmors tunga, gullranka och fikus. Pojkarna har bl.a. fredskalla och dracena i sina rum. På listan ovan saknas en del växter, bla. filodendron och aloe vera som också hade bra förmåga att bryta ner bl.a. formaldehyd i studien.
Har man svårare luftvägsallergier kan man förstås behöva undvika vissa växter som blommande växter och benjaminfikus. Andra fikusarter lär inte vara alls lika problematiska, t.ex. ska citronfikusen som jag har vara allergivänlig enligt vissa källor. Så vitt jag förstått klarar de flesta allergiker grönväxter så länge bladen hålls någorlunda dammfria.
Kommentarer
Skicka en kommentar